BT: Varför har Sverige en stoppregel för solel på stora tak?

BT: Varför har Sverige en stoppregel för solel på stora tak?

Publicerad i: Debattartiklar | 0

Sverige har äntligen fått en solelboom, men vi har en lagstiftning som effektivt stoppar solel på de stora taken. Det skriver nätverket Solelkommissionen i tidningen Baromtern.

Läs artikeln här eller nedan.


Varför har Sverige en stoppregel för solel på stora tak?

Sverige har äntligen fått en solelboom, men vi har en lagstiftning som effektivt stoppar solel på de stora taken.

Solel, som sänker våra byggnaders behov av tillförd energi, drabbas av energiskatt på den el som inte längre köps om taket är stort. Det behöver vår energiminister Anders Ygeman ändra på!

Solelkommissionen är ett nätverk som består av Vasakronan, HSB, Telge Energi, IKEA och Solkompaniet. Vår målsättning att minst tio procent av Sveriges elbehov ska komma från solen år 2030.

Solelboomen 2018 är en bra början, men Sverige ligger långt efter länder i vårt närområde. Tyskland som varit föregångsland inom solel ligger på åtta procent solel och Danmark har passerat två procent, medan Sverige trots att solelen under 2018 nästan fördubblades bara nått tre promille!

Förra året installerades över 10 000 nya solanläggningar, de flesta på villatak. Och 1 500 solelanläggningar byggdes på bostadsrättsföreningar, hyreshus, skolor, köpcentrum och kontor. Totalt ökade solelen med hela 78 procent.

Regelverken för privatpersoner och solelanläggningar upp till 255 kilowatt har förbättrats kraftigt de senaste åren och budgeten för investeringsstödet har ökat. Men de stora taken används inte, gränsen på 255 kilowatt utesluter logistikbyggnader och andra större byggnader.

Vårt förslag är att all egenproducerad solel som används för att täcka fastighetens förbrukning, oavsett storlek på anläggningen, ska vara befriad från energisskatt. Vi vill att solel hanteras på samma sätt som energieffektivisering.

Sverige har självklart ingen skatt på den el som en fastighetsägare inte längre köper när de installerar en värmepump eller byter fönster i en byggnad. Samma princip måste gälla även för solel som produceras på en byggnad.

Gränsen på 255 kilowatt är en svensk regel och vi anser att EU:s nya förnybarhetsdirektiv som antogs i december 2018 ger Sverige möjlighet att införa en energiskattebefrielse för el som produceras för att förbrukas av fastighetsägaren.

Att förbättra villkoren för kundägd solel finns även med i Januariöverenskommelsens punkt 24 ”Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme”.

Dagens regelverk är trots de senaste årens förbättringar gjorda för den gamla elmarknaden. Men solel på byggnader är inte traditionell elproduktion – det är ett sätt för elkunderna att använda modern teknik för att köpa mindre el.

Vi vill ta vårt klimatansvar och bygga mer solceller. Men för att kunna göra det fullt ut, behöver vi ett regelverk som är anpassat till solel.

Nu är det upp till energiminister Anders Ygeman att öppna upp för solel på de allra bästa taken.

Anders Lago, förbundsordförande HSB
Fredrik Wirdenius, vd, Vasakronan
Johannes Boson, vd, Telge Energi
Johan Öhnell, ordf, Solkompaniet
Lena Herder, Sverigechef, IKEA

Läs också fler debattartiklar kring samma fråga i: