En tillbakablick på 2016
Solelkommissionen bildades i början av 2015 och består idag av HSB, JM, Solkompaniet, Telge Energi och Vasakronan. Målsättningen är att anpassa gällande lagstiftning så att egen förnybar elproduktion inte motverkas och så att Sverige, år 2030, kan producera minst 10 % av elbehovet med energi från solen. Nedan hittar du en kort sammanfattning av Solelkommissionens syn på solåret 2016, men kika gärna närmare i vår årsrapport för en närmare beskrivning av allt som hände och vad vi gjorde.
När det nu är dags att summera 2016 kan vi konstatera att det varit ett mycket händelserikt år för solel, både i Sverige och globalt. På många håll i världen är solceller nu det billigaste sättet att generera förnybar el, och på hemmaplan har året inneburit många efterlängtade regelförändringar. Om 2015 var året då solen tog plats i samhällsdebatten, blev 2016 året då vårt arbete verkligen gav en rad konkreta resultat.
Under sommaren kom solel för första gången in i lagboken och det blev därmed tydligt att mindre solelproducenter inte beskattas för den el de använder själva. Strax därefter blev det klart att det viktiga och välfungerande elcertifikatsystemet utökas och förlängs till 2030. I oktober presenterade Energimyndigheten en solelstrategi för Sverige, och för första gången kvantifierades att solelen ska utgöra 5–10 % av den svenska energimixen. En månad senare meddelade finansminister Magdalena Andersson att solcellsanläggningar som är mindre än 255 kWt slipper energiskatt från och med juli 2017, genom att begräsningen på 255 kW per juridisk person tas bort. Det innebär att större fastighetsägare nu lugnt kan fortsätta att installera solceller, på allt från sjukhus och skolor till kontorsbyggnader och större bostadsrättsföreningar. Slutligen avslutades 2016 med att momsplikten för små solelproducenter försvann, vilket gör det mycket enklare för exempelvis villaägare med solceller att sälja sitt överskott av solel.
Större delen av 2016 präglades av debatten kring solskatten för anläggningar under 255 kWt, som regeringen nu lovat att ta bort. Därmed finns det under 2017 utrymme att fokusera på övriga frågor som är avgörande för att förbättra förutsättningarna för egen solelproduktion. Exempelvis rör det sig om allas rätt att använda elnäten för att flytta solel, möjligheten att andelsäga solceller, flytten av villaägarnas skattereduktion till elräkningen och omfattningen av elcertifikatsystemets förlängning från 2020. Dessutom bör kommunernas bygglovsprocess harmoniseras och till sist bör investeringsstödet, som varit viktigt för att introducera solel i Sverige, avvecklas enligt en tydlig plan i takt med att regelverken ändras och skapar förutsättningar för en marknadsdriven utbyggnad. Ett första steg är att ta bort det för villaägare och ersätta det med ett solROT avdrag, ett förslag som lanserades av Energimyndigheten under hösten 2016.
Under 2016 startade regeringen en utredning av skattefrågor kopplade till förnybar el, som ska presenteras i början av 2017. Utredningen väntas innehålla förslag på hur skattereduktionen för mikroproducenter kan flyttas till elräkningen och hur andelsägande av solceller kan möjliggöras. Solelkommissionen ser fram emot förslagen och anser att det är avgörande att de snabbt omsätts i konkreta beslut.
Vi blickar alltså tillbaka på ett händelserikt 2016 och ser fram emot ett mycket spännande 2017.
