Solel på skolor och sjukhus?

Den senaste tiden har regeringen presenterat flera förslag som rör solelproduktion. Det är positivt att regeringens uttalade ambition är en kraftig utbyggnad av solenergi i Sverige, men tyvärr innebär vissa av förslagen avsevärda försämringar för större fastighetsägare som vill producera egen el, till exempel på skolor och sjukhus. Om regeringen verkligen vill underlätta för klimatsmart energi måste lagstiftning som bestraffar solelproducenter undanröjas.

I korthet innebär regeringens förslag följande:

  • Solel upp till 255 kWt per anläggning och juridisk person fortsätter att vara befriad från energiskatt, så länge den används direkt i fastigheten. Det blir även tillåtet att sälja överskott från dessa anläggningar, utan att förlora energiskattefriheten för den el man förbrukar själv. Det senare är en förbättring jämfört med idag, eftersom försäljning av överskott hittills inneburit förlorad energiskattebefrielse för alla utom privatpersoner.
  • Tyvärr innebär lagförslagen också att regeringen vill att energiskatt ska tas ut på all solelproduktion utöver 255 kWt per anläggning och per juridisk person. Detta ska gälla även om producenten använder elen direkt i den egna fastigheten. Regeringen vill även införa ett förbud mot att elkunderna, utan att betala energiskatt, flyttar el mellan egna förbrukningspunkter. Solelkommissionen anser att gränsen per anläggning är okej, då den innebär att vi i Sverige kan använda nästan alla tak optimalt. Men att gränsen även gäller per juridisk person är helt orimligt. Den innebär ett stopp för solel på skolor, sjukhus, butiker, flerbostadshus! Vi delar den uppfattningen med praktiskt taget alla remissinstanser, från KTH, Uppsala Universitet, Statens Fastighetsverk och Energimyndigheten till HSB, SABO och privata fastighetsbolag. Därför hoppas vi verkligen att regeringen inser hur orimligt förslaget är och snarast tar bort gränsen på 255 kWt per juridisk person.
  • Till sist har regeringen även meddelat att investeringsstödet utökas. År 2016 kommer budgeten för stödet att vara på 225 miljoner kronor, för att sedan öka till 390 miljoner kronor per år under 2017-2019. Det är bra att det skjuts till större resurser för att stötta utbyggnaden av solel i Sverige. Hittills har Sveriges blivande solelproducenter fastnat i kön till investeringsstödet och budgeten har varit långt ifrån tillräcklig. Nu räcker pengarna ett tag till, och en hel del småproducenter kan förhoppningsvis komma loss ur kön. Samtidigt är investeringsstödet idag förlegat och absolut inte samhällsekonomiskt effektivt. Kön till stödet riskerar att åter igen bli lång, vilket gör att möjliga solcellsinvesterare än en gång fastnar i en passiv väntan.

Förslagen planeras nu bli en del av regeringens budgetproposition för 2016, som behandlas i riksdagen i höst. Sedan föreslås de träda i kraft den 1 juli 2016. Men än är inget skrivet i sten! Vi i Solelkommissionen fortsätter därför vårt arbete för att få till stånd förändringar i regeringens förslag, så att vi inför nästa år istället har ett tydligt regelverk som ger alla fastighetsägare möjlighet att själva producera en del av den el de förbrukar.