Supermiljöbloggen: Solel behöver inte mer investeringsstöd

Idag kickar vi igång veckan och debatten med en artikel på Supermiljöbloggen. Du hittar den här, eller nedan.

Regeringens förslag stoppar utbyggnaden av solceller på skolor, sjukhus och andra större fastigheter. Det skriver Magnus Ulander, miljöchef HSB, Mats Fagerström, vd Telge Energi och Johan Öhnell, ordförande Solkompaniet, som alla är med i nätverket Solelkommissionen.

Sverige ligger långt efter övriga Europa med utbyggnaden av solel. Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) och energiminister Ibrahim Baylan (S) sa nyligen att detta måste förändras och föreslog mer pengar till solcellsstöd. Samtidigt la de ett förslag som innebär att kommuner, landsting, bostads- och fastighetsbolag ska betala energiskatt för solelen de själva producerar på sina tak, och som de reducerar sin elförbrukning med.

Men solel behöver inget mer investeringsstöd, däremot rätten att använda den el man själv producerar och använder.

I korthet innebär lagförslaget att en juridisk person som har flera fastigheter får betala energiskatt för den el som de inte längre kommer köpa när de satt upp solceller. Tänk om samma sak skulle gälla värmepumpar, att man ska betala energiskatt för att man sparar energi. Detta lagförslag kommer kraftfullt och skoningslöst att stoppa utbyggnaden av solceller på skolor, sjukhus och andra större fastigheter.

Svenskarnas intresse för solel har aldrig varit större. Samtidigt har solcellerna gått ned kraftigt i pris och räntorna är rekordlåga. Kostnaden för solel är egentligen bara kapitalkostnader eftersom det inte finns några driftkostnader. Det är goda nyheter för klimatet och för Sveriges möjligheter att komma ikapp den solenergiutveckling som resten av Europa haft de senaste åren. Det är därför en stor besvikelse att Romson och Baylan med sitt lagförslag omöjliggör den utvecklingen. En utveckling som både EU, svenska politiker och svenska folket vill se.

EU har tidigare klargjort att man vill underlätta för kundägd solel. Därför är det olyckligt att regeringen och finansdepartementet skyller de nya regelförslagen på att EU:s statsstödsregler kräver beskattning av solel. Vi menar att det är fullt möjligt, och högst rimligt, att åberopa de undantag från skatteplikt som finns. Solel på fastigheter är småskalig elproduktion, inte storskalig, och används elen för att täcka den egna förbrukningen är man inte en yrkesmässig leverantör. Dessutom är det möjligt att hänvisa till den administrativa börda det skulle innebära, för enskilda aktörer och för Skatteverket, att mäta och kontrollera all småskalig elproduktion. Då blir inte EU:s regelverk något hinder för solelen.

Romson och Baylans förslag att främja utbyggnaden av solenergi genom att tillföra mer pengar till det befintliga investeringsstödet är inte rätt väg fram. Det är positivt att regeringen har ambitioner, men tyvärr är investeringsstödet i dag inte samhällsekonomiskt effektivt. Kön till stödet är lång och väntan på beslut kan vara flera år och pengarna tar snabbt slut. Det innebär att möjliga solcellsinvesterare fastnar i en passiv väntan. Mörka moln lägger sig över solcellsutvecklingen.

För fem år sedan var investeringsstödet värdefullt för att få igång solcellsmarknaden. I dag är solel konkurrenskraftig utan subventioner, så länge producenten får använda den egna elen fritt utan att betala energiskatt. Det menar vi borde vara självklart. Den som sänker sitt behov av extern energi, genom att tillföra och använda solel, ska inte straffas genom att beskattas för egenanvändningen. Paralleller kan dras till andra energieffektiviseringsåtgärder, som inte medför energiskatteplikt för de kilowattimmar som effektiviseras bort.

Av Sveriges totala elanvändning kommer under en promille från solen. Det kan jämföras med exempelvis Tyskland, där solelen ständigt slår nya rekord. I juli producerades mer solkraft än kärnkraft i ett land ungefär lika stort som Sverige. Exemplet visar tydligt att solel kan spela en betydande roll i energisystemet och i omställningen till ett förnybart samhälle. Om vi i Sverige installerar solceller på en fjärdedel av de befintliga taken som är lämpliga för solel, kommer vi kunna ha tio procent av Sveriges elproduktion år 2030 från solel. Det är vårt mål.

Än finns det möjlighet till en fortsatt utbyggnad av solceller på skolor, sjukhus och andra större fastigheter, men det är bråttom. Lagförslaget måste dras tillbaka innan det blir en del av höstens budgetproposition. Därför uppmanar vi nu regeringen att snarast ta bort gränsen på 255 kW per juridisk person och istället återkomma med långsiktiga och rimliga besked om vilka förutsättningar som gäller. För det är väl inte meningen att Sverige, föregångslandet inom förnybar energi, ska bli det enda landet i Europa som säger nej till småskalig kundägd solenergi?

Magnus Ulaner
miljöchef HSB

Mats Fagerström
vd Telge Energi

Johan Öhnell
ordförande Solkompaniet