UNT: Skatt ingen ljus idé
I mitten av juli debatterade Solelkommissionen i UNT under rubriken Skatt ingen ljus idé. Här hittar du hela debattartikeln. Du kan också läsa nedan!
Finansdepartementets förslag om skatt på solel hindrar den utveckling EU och svenskarna önskar, skriver Anders Lago, Mats Fagerström och Johan Öhnell
I mars kom regeringen med ett tjänstemannaförslag om att beskatta solel. Det drogs snabbt tillbaka efter massiv kritik. Finansdepartementet hävdar dock att EU:s statsstödsregler tvingar dem att införa en ny lag. Nu återkommer de med ett lagförslag som fortfarande innebär att kommuner, landsting, bostads- och fastighetsbolag med flera fastigheter måste betala energiskatt för solelen de själva producerar på sina tak, och som de reducerar sin övriga elförbrukning med.
Skatten innebär därmed att den utveckling, som både EU, svenska politiker och svenska folket vill ska ske, omöjliggörs. Om skatten inte hindras kommer utbyggnaden av solceller effektivt stoppas på skolor, sjukhus och andra större fastigheter. Sverige blir det enda EU-land som straffar kundägd elproduktion går om intet.
För Familjebostäder uppskattas lagförslaget innebära en maximal solelproduktion på två procent av den möjliga produktionen på befintliga tak. Det är en orimlig begränsning. Idag står kommuner, landsting och fastighetsbolag i kö för att installera solceller.
Tekniken finns, taken finns, solen och intresset finns.
EU har pekat ut riktningen genom klargöra att man vill underlätta för kundägd solel. Man har tydliggjort att man även ser positivt på stödsystem som exempelvis feed-in-tariffer.
Därför är det mycket märkligt att Finansdepartementet nu gör bedömningen att EU:s statsstödsregler kräver beskattning av solel. Vi menar att det är fullt möjligt, och högst rimligt, att åberopa de undantag från skatteplikt som finns. Solel på fastigheter är småskalig elproduktion, inte storskalig, och använder man elen för att täcka sin egen förbrukning är man inte en yrkesmässig leverantör. Dessutom kan man hänvisa till den administrativa börda det skulle innebära, för enskilda aktörer och för Skatteverket, att mäta och kontrollera all småskalig elproduktion. Då blir inte EU:s regelverk något hinder för solelen.
Fortsatt utbyggnad av solel
För fortsatt utbyggnad av solel är det avgörande att regeringen kommer med långsiktiga besked om vilka förutsättningar som gäller.
Och det är bråttom. Annars riskerar utvecklingen att avstanna till följd av osäkerheten som skapats under vårens olika lagförslag. Att hänskjuta frågan till Energikommissionen skulle innebära ett stopp för den utveckling som startat. Just nu planeras och byggs det fler nya bostäder än på många år. Det är nödvändigt då bostadsbristen är utbredd i landet och akut i storstadsområdena. Nu finns chansen att bygga hållbart för framtiden.
Solelkommissionen är ett nätverk som har målsättningen att anpassa gällande lagstiftning så att egen förnybar elproduktion inte motverkas. Nätverket består av HSB, Telge Energi, Solkompaniet och Familjebostäder som representerar Stockholms stad bostadsbolag. Vi ser att dagens lagstiftning är anpassad till de gamla strukturerna med få stora elproducenter och många elkunder. På framtidens elmarknad är en stor del av elkunderna även solelsproducenter som producerar en del av sitt elbehov själva på taken till sina fastigheter. Det är den elmarknaden som både EU och svenskarna vill ha.
Det kan inte vara meningen att Sverige, föregångslandet inom förnybar energi, ska bli det enda landet i Europa som säger nej till småskalig kundägd solenergi. Därför är vår förhoppning att Finansdepartementet snarast reviderar sitt förslag så att det möjliggör solel på alla fastigheter.
Anders Lago
förbundsordförande HSB
Mats Fagerström
vd Telge Energi
Johan Öhnell
ordförande Solkompaniet